Nya tag!
Ja, som ni säkert märkt har vi varit inaktiva med bloggen. Det beror främst på att vi varit mycket upptagna med praktiken, med Newrozfirande (kurdiskt nyår och nationaldag som firas i nästan tre veckor) och mycket annat! Vi ber om ursäkt och hoppas kunna uppdatera för fullt de sista tre veckorna som är kvar:)
Vi har fortsatt med vår praktik på verksamheten Haval som vanligt men nu volontärarbetar vi även på ett barnhem för föräldralösa barn en gång i veckan. Arbetet här är mycket spännande men det finns även många svårigheter som vi stött på. Ett av de absolut tydligaste är tidsaspekten. Tid är inte en större fråga här, det innebär att många klientmöten, hembesök och skolbesök skjuts upp och det är svårt att vara konsekvent i sitt arbete. En annan sak som vi båda märkt av mycket är att socialarbetare här inte har tydliga direktiv, regelverk och praxis att förhålla sig till. Detta kan tänkas skapa utrymme för kreativa lösningar och flexibilitet men tyvärr så är det många som blir handlingsförlamade istället. I rädsla att agera fel väljer man inte sällan att inte agera alls. Det finns en särskild jargong bland de anställda vad gäller att skylla brister på systemet, ekonomiska resurser och andra instanser i samhället. Tyvärr leder detta frånskjutande av ansvar till att många inte ser sin egen roll i det sociala arbetets praktik.
Vi kommer att bli duktigare på att uppdatera bloggen och hoppas ni skriver till oss om vilka ämnen som intresserar er mest!
Några bilder från den senaste tiden i Kurdistan:
Fackeltåg kvällen innan Newroz.






Vår sommarstuga i de kurdiska bergen

I ett heligt tempel för Yezedier ( en religiös minoritetsgrupp i Kurdistan)

Älskade kusin fyller år!
Ja, det var allt för denna gång, vi ses snart igen!=)
/ Kotcher
Vi har fortsatt med vår praktik på verksamheten Haval som vanligt men nu volontärarbetar vi även på ett barnhem för föräldralösa barn en gång i veckan. Arbetet här är mycket spännande men det finns även många svårigheter som vi stött på. Ett av de absolut tydligaste är tidsaspekten. Tid är inte en större fråga här, det innebär att många klientmöten, hembesök och skolbesök skjuts upp och det är svårt att vara konsekvent i sitt arbete. En annan sak som vi båda märkt av mycket är att socialarbetare här inte har tydliga direktiv, regelverk och praxis att förhålla sig till. Detta kan tänkas skapa utrymme för kreativa lösningar och flexibilitet men tyvärr så är det många som blir handlingsförlamade istället. I rädsla att agera fel väljer man inte sällan att inte agera alls. Det finns en särskild jargong bland de anställda vad gäller att skylla brister på systemet, ekonomiska resurser och andra instanser i samhället. Tyvärr leder detta frånskjutande av ansvar till att många inte ser sin egen roll i det sociala arbetets praktik.
Vi kommer att bli duktigare på att uppdatera bloggen och hoppas ni skriver till oss om vilka ämnen som intresserar er mest!
Några bilder från den senaste tiden i Kurdistan:
Fackeltåg kvällen innan Newroz.






Vår sommarstuga i de kurdiska bergen

I ett heligt tempel för Yezedier ( en religiös minoritetsgrupp i Kurdistan)

Älskade kusin fyller år!
Ja, det var allt för denna gång, vi ses snart igen!=)
/ Kotcher
Kommentarer
Postat av: narin
kechet chan hin Yezedina ? an hin bezermanen ? :D
Trackback