socionomkurdistan

Idag har vi besökt två verksamheter för barn med olika funktionsnedsättningar. Dagen började bra då vi fick träffa chefen på verksamheten som ansvar för de målgrupper med funktionshinder. Målgrupperna för denna verksamhet i Duhok är barn och ungdomar som är bland annat döva, stumma, blinda men det finns även de med diagnosen down syndrom och andra typer av psykiska funktionsnedsättningar.

Vi uppfattade personalen på verksamheterna som mycket engagerade. De berättar för oss att de är medvetna om de brister som finns och att de ibland känner sig hjälplösa och maktlösa inför att det inte finns tillräcklig kunskap om funktionsnedsatta i Kurdistan. Som exempel beskriver verksamhetschefen för skolan för barn som är döva och stumma att de lärare de har på egen hand lär sig teckensspråk. Han själv kan inte teckenspråk och kan därför inte kommunicera med barnen på verksamheten. Det positiva är att de finns en medvetenhet kring de kunskapsluckor och brister på kompetens som finns inom verksamheten. De är mycket glada över att få träffa oss, ställer frågor om hur systemet i Sverige ser ut och hoppas på ett samarbete och utbyte.

Med tanke på att vi läser det generella socionomprogrammet så kommer vi inte fördjupa oss ytterligare i dessa verksamheter. Om intresset kring de funktionsnedsattas situation och/eller utveckling finns så kan ni höra av er till oss. Imorgon besöker vi ytterligare två verksamheter som rör funktionsnedsatta i Duhok.

Vi både är hemskt trötta. I både kropp och själ. Så...vi säger godnatt för idag och uppdaterar mer inom kort.

Godnatt och shewbash

/Kotcher & Pelin